Tips Juni 2024
Skadlig programvara
Olika typer av skadlig mobilprogramvara
Banktrojaner.
Mobila banktrojaner ser precis ut som legitima bankappar men är i själva verket skadlig programvara i förklädnad som används för att lura användare. En banktrojan fungerar tyst i bakgrunden av offrets enhet och är vanligtvis svår att upptäcka. Farorna med mobila banktrojaner inkluderar ekonomisk förlust, lösenord och identitetsstöld, skärmdumpning och ytterligare leverans av skadlig programvara.
Mobila bots.
En bot är ett oberoende program som utför förutbestämda uppgifter online. Mobila bedrägeribotar, eller skadliga programbotar, kan installera appar, klicka på skadliga länkar och göra onlineköp utan användarens samtycke. Spionbotar är farliga och kan stjäla data utan att användaren ens vet att de finns.
Spionprogram.
Spionprogram är en typ av skadlig programvara som kan stjäla data, läsa textmeddelanden, ta skärmdumpar och använda en infekterad telefons kamera. Till exempel är Pegasus ett ökänt och kraftfullt spionprogram som fungerar på både Android och iOS. Pegasus utvecklades ursprungligen av NSO Group för statlig användning 2016 men har senare missbrukats av hackare och onlinebrottslingar för att infektera mobila enheter utan användarens interaktion.
Ransomware.
Mobilransomware kan låsa ut användare från sina telefoner och kräva betalning för att återfå åtkomst. Lösensumman begärs ofta att betalas i kryptovaluta för att hålla hackarens identitet okänd. Offret får veta att de kommer att återfå åtkomst till sin låsta enhet och krypterade filer efter att ha betalat lösensumman. Det rekommenderas dock inte att betala lösensumman eftersom offret bara har onlinebrottslingens ord om att enheten kommer att dekrypteras.
Smishing.
Smishing är en typ av mobilnätfiske som distribuerar virus och skadlig programvara via SMS. Även om många individer är medvetna om nätfiskeattacker via e‑post, kan vissa vara omedvetna om mobila skadliga attacker via textmeddelanden. Smishing använder SMS för att lura användare att klicka på länkar till skadliga webbplatser eller ladda ner infekterade filer.
Vishing.
Vishing går ut på att den som blir uppringd manipuleras av bedragare att genomföra transaktioner eller lämna ifrån sig känslig information. – De kan till exempel utge sig för att ringa från din bank, eller från ett företag varifrån du påstås ha beställt något. Det förekommer också att bedragarna utger sig för att vara en anhörig. Bedragarna försöker ofta skapa en känsla av att det är bråttom, för att sätta press på det tilltänkta offret och skapa en känsla av att det inte finns tid att tänka efter eller stämma av frågan med någon tredje part.
I den här typen av bedrägerier, när konsumenten själv har initierat och genomfört betalningen, har konsumenter inte rätt till ersättning som regelverket ser ut i dag.
– Därför får konsumenten också ofta stå för förlusterna själv.
Förutom samtal är det vanligt att kontakt med brottsoffret tas genom sms, mejl eller sociala medier. Ibland kan bedragaren ha haft kontakt med sitt offer under längre tid för att bygga upp förtroende. En som blev kontaktad berättar att hon blev allt mer misstänksam under samtalet trots att kvinnan som ringde var väldigt medlidsam och ”mån om att hjälpa”. Men hon kunde inte vara helt säker ändå.
Hon skulle ge mig ett ärendenummer och koppla mig till min banks säkerhetsavdelning och så skulle de tillsammans med min bank göra en anmälan.
Det var då bedragarna begick sitt första stora misstag. När vidarekopplingstonen kom var den drabbade personen säker på att det var en bluffare som ringt.
En mycket besynnerlig musik spelades upp och en ännu mer besynnerlig mansröst svarade. Musiken spelades inte i luren utan där de var, i rummet.
Samtalet avslutades genom att säga att hon hade ont om tid och bad om ”säkerhetsavdelningens” telefonnummer för att återkomma senare. Numret visade sig vara falskt.