Teckning på en övernattningsstuga mellan Fisksjön och Fisksjötjärnen för huggare och körare med plats för tolv stycken. Stugan inrymde även ett stall för fyra hästar. (Tecknad av Edvin Backman, Bybo)
Fröken Berta Eng var en av de lärare som funnits under den period skolan varit verksam. Hon hyrde rum i Fisksjön i Löfgrens hus, på övervåningen. Hon fungerade även då som lärare i Kälsjön. Från 1918 fram till 1928 bedrevs undervisningen omväxlande mellan Fisksjön och Kälsjön i 4 månadersperioder. Från 1928 blev skolan i Fisksjön en "heltidsläsande" sådan. Berta Eng var den sista läraren i Fisksjön och i Kälsjön. I Kälsjön lades undervisningen ned 1928 och i Fisksjön fr.o.m. Ht 1933.
Barnen som bodde i Bybo gick i skolan i Fisksjön. Dit kom de på vintern genom att gå över isen, inte sällan både frusna och blöta. Över Prästån gick man på två plankor då isen där ofta var för dålig. På sommaren kunde barnen få ro till skolan, som var ett par kilometer bort, inte sällan i hård sjö. Fisksjön är en sådan sjö som mycket snabbt kan blåsa upp. Det berättas om tre pojkar mellan 7-11 år som var ytterst nära att drunkna i den krabba sjön, efter att ha gått på grund på en sten strax under vattenytan. Den yngsta sattes ned på stenen och lyckades frigöra båten.Den gången hade pojkarna tur, enligt en av de som deltog på färden. Tur och en stor båt räddade dem. De som satt i båten var de tre bröderna Edvin, Olle och Axel Backman.
För de unga pojkar som slutat skolan, normalt vid 13 år, var för många ett mycket hårt arbete i skogen att vänta. Visst arbete var dessutom obetalt för huggarna. När virket skulle tummas fick huggarna bistå tummaren utan ersättning. När temperaturen sjönk ned mot minus 7 grader blev barkningen med barkspaden betydligt besvärligare för dåtidens skogshuggare. Enbart små barkstycken lossnade, så kallad sprättbark, som kändes i både armar och händer. Här kommer en berättelse om ett vinterfiske i 35 graders kyla, berättat av Edvin Backman, som var uppvuxen i Bybo, vid stranden av Fisksjön. Livet för Edvin och familjen i Bybo var hårt redan från första dagen han föddes. Hans mor med den ofödde Edvin var ensam i det enkla huset när Edvin skulle födas. Veden var slut och hinken med vattnet hade frusit till is. Fadern hade givit sig iväg för att hämta barnmorskan med häst och släde som han först skulle låna. Redan som 13-åring började Edvin med skogsarbete. Förutom att han var ung och oerfaren med sådant arbete var redskapen enkla. Yxor, sågar och barkspader var ofta i dåligt och i oslipat skick. De unga skogsarbetarna hade inte heller kunskap hur de skulle få redskapen vassa. I Bybo och trakten däromkrig har det sedan långt tillbaka funnits befolkning.
Vid stranden av Fisksjön, där Flärkån rinner ut, har en stenyxa tillvaratagits av Bengt Brelin, som bodde i Fisksjön. Den lämnades in till länsmuséet i Östersund.