Rester av sågen i Östansjö (Kvarna). Bilden från hösten 2009
Ramen var av trä, såsom det mesta av de övriga maskindelarna. Den sågen användes mest till att såga bjälkar och sparrar. Vattnet leddes in från dammen via en träränna till turbinintaget. Med en fallhöjd på 4 meter gav det vertikalaxlade turbinhjulet 25 hk. Där arbetade i medeltal 5-6 personer med varierande sysslor. 2 skötte själva sågbänken och 2 man matade in stockarna. Samtliga av dessa sågar och kvarnar är idag rivna eller förfallna. Endast del av dammbyggnaden finns kvar.Även i Valla fanns en såg. Det var en ramsåg med eldrift och ägdes av sågbolaget Karl Eriksson & Co Såg och hyvleri med ägarna Karl Eriksson och Emil Karlsson. Sågen, en ramsåg, hade cirka 9 anställda. Timret snarades med en kedja och drogs in till sågen. Efter det så gick det sågade timret till "kanten" för att bli bräder och plank. Sedan lades det på en tralla för att staplas. Under rötmånaden augusti gjordes inget sågarbete. I början av 1930-talet så var lönen 25 öre i timmen. Samma bolag byggde en eldriven såg i Bräcka. Det var en cirkelsåg, även den med hyvleri. Den äldsta sågen i Håsjö låg i den östra sjöändan och som drevs av en råoljemotor som i princip var en tändkulemotor. Den, som benämndes lokomobil, hade hjul med drivning och kunde flyttas för egen maskin. Den enda kvarvarande såg i Håsjö finns där vägen till Kälsjön börjar. Det är en cirkelsåg och drivs av en gammal dieselmotor från en lastbil. Där sågas i allt mindre utsträckning sparrar, bräder och plank. Den har funnits på plats från cirka 1995.
De som jobbade på sågen i Valla omrkring 1935 var Alfred Udén, Sven Dalkvist, Egurd Wikström, Jan Nilsson och Alex Näsman
