Håsjö gamla socken


När vi går in i kyrkan ser vi ovanför altaret ett stort triumfcrusifix från slutet av 1400-talet. Den kommer från Haaken Gullesens verkstad i Enånger. Det mest märkvärdiga föremålet i kyrkan är den gamla altartavlan från slutet av 1500-talet. Den hänger ovanför ingången till sakristian. Den brukar kallas "Dansktavlan" och är en så kallad bokstavstavla. Tavlan är indelad i fyra fält. På tavlan står i nämnd ordning, Fader vår, Budorden, Trosbekännelsen och Instiftelseorden till nattvarden. Skrivet på gammal-danska.

Håsjö gamla kyrka är en salkyrka vars arkitektur har sina rötter i medeltid. Det är Jämtlands enda bevarade 1600-talskyrka, 13 meter lång och 6 meter bred. Över ingången till långhuset finns en inskuren skrift "SH ANNO 1684 SHB" I mitten av 1700-talet gjordes en del förändringar och förbättringar. Kyrkan som blivit för liten fick en läktare. I samband med detta revs det gamla innertaket. Det gamla taket var ett plattak som var bemålat med stjärnor. Av det gamla taket använde man plank till innerväggen uppe på läktarens gavel. Där kan man än i dag se stjärnhimlen från det gamla innertaket. Man målade också invändigt, bland annat draperierna runt väggarna. Predikstolen tror man tillkom ungefär samtidigt med kyrkan. Altaruppsatsen från 1696, skänkt av prosten Howerberg och hans hustru, är utförd av Gregorius Raaf, som kom från Lübeck i Tyskland. Han kom hit därför att han anställdes som dragon i Jämtlands regemente. Gregorius var särskilt skicklig på att snida på ett sätt som kallas för plattskärnings-teknik. Däremot gjorde han, vad man vet, aldrig några figurer. Det lilla krusifixet och duvan tillkom 1749. Vid kyrkans tillkomst skänktes en björnhud till altarpallen, ett ålderdomligt bruk som förekom i Norrland. Mässingljusstakar på altaret från 1700-talet. Två lampetter i trä på vardera sidan om altaret varav en tros vara från 1600-talet och den andra är nytillverkad 1934. Altarklädet från 1694 och Nummertavla från 1754. Tre tavlor pryder väggarna. Den äldsta tryckt 1693 sitter på väggen längst fram i en enkel ram. Den kallas "Frögdekväde" och som trycktes upp till 100-årsminnet av Uppsala möte som ägde rum 1593. Den andra som hänger mellan fönstren på höger långsida handlar om slaget i Narva och Karl XII. Den tredje hänger under läktaren på vänster långsida är Gustav III:s tal till riksens ständer. Dopfunt av okänt datum. Dopskålen skänkt av länsantikvarie Festin 1935. Kyrkorgeln med fem stämmor, inköpt från Torps socken förmodligen i slutet av 1800-talet. Karl XII bibel finns, men förvaras inte i kyrkan av praktiska skäl. Hällesjö-Håsjö bildade före 1350 eget prästbord.

Omkring 1350 härjade digerdöden som kraftigt minskade invånarantalet. Man gjorde då Ragunda kyrka till huvudkyrka och församlingarna runt omkring samlades under Ragunda till ett enda pastorat. Så fick det förbli fram till 1903. Då sluts cirkeln och Hällesjö-Håsjö blir åter ett eget pastorat. Från och med 1728 har en komminister varit bosatt i Håsjö i och med att Erik Sellin flyttade från Ragunda till Håsjö. Den sista komminister i Håsjö var Lennart Sundell, som flyttade från Håsjö 1993.

När klockstapeln skulle flyttas till Skansen
Under1890-18910 gjorde Alfred Hazelius fortsatta utflykter i Jämtland och kom till Håsjö hösteb 1891. Vid besöket i Håsjö som naturligtvis avsåg förvärvet av klockstapeln sammanträffade han med komministern i församlingen pastor H. Wedholm och diskuterade frågan med honom. Att döma av ett brev från Wedholm till Hazelius av den 6 nov. hade Wedholm vid detta sammanträffande förklarat för Hazelius, att det nog icke ginge att förvärva stapeln. Hazelius hade uppenbarligen icke låtit avspisa sig, utan säkerligen bett Wedholm verka för saken, och Wedholm hade väl på Hazelius enträgna begäran lovat höra av sig.

Att döma av ett brev av den 22 augusti från Wedholm hade denne uppenbarligen vid tillfället också lovat vända sig till en banmästare Ringqvist i Håsjö för att genom denne få stapeln uppmätt, ty i nämnda brev skriver Wedholm, att han ännu icke fått banmästaren att göra uppmätningen, Enligt av trovärdig person lämnad uppgift hade Wedholm för att tillmötesgå Hazelius önskningar vänt sit till kyrkvärden Nils Erik Jonsson i Walla. Denne hade dock för sin del avvöjt Hazelius begäran, men skulle tala med några andra av sockenpamparna. Då samtliga de personer, som han tillsport, instämt med honom, hade man ansettatt saken icke behövdes behandlas på kyrkostämma. Vid detta besked skulle Hazelis hava erbjudit 2.000 kronor för stapeln, men då icke heller detta hade åsyftad verkan, hade han föreslagit, att en kopia av stapeln skulle utförasför församlingens räkning mot att mot att originalet överlämnades till Skansen. Men icke heller detta förslag vann någon förespråkare bland sockenmännen.

Sedan Hazelius i ovannämda brev av den 6 november fått besked av Wedholm, att det icke vore möjligt för honom att på några villkor få originalet, hade Hazelius beslutat låta utföra en kopia av densamma för Skansens räkning. Förmodligen på framställning av Hazelius hade Wedholm i brev av den 16 nvember nedsänt en skiss över stapeln med angivande av mått från marken till galleriets golv, utgörande det lägsta stället 17 fot. Nu uppstod emellertid frågan hur nan skulle gå tillvägapå lämpligaste sätt för åstadkommande av kopian. Skulle den uppföras på platsen och sedan åter nedtagas och fraktas till Stockholm eller endast mätningar och ritningar verkställas i Håsjö och kopian uppföras först på Skansen.

återinvigning den 11 augusti 1935.

på Håsjö gamla kyrka

av Eddie Backlund, där han även spelar piano!

GPS-koordinater (WGS84): Klockstapel: N 63 01 379 E 016 15 648