Håsjö gamla socken


När vi går in i kyrkan ser vi ovanför altaret ett stort triumfcrusifix från slutet av 1400-talet. Den kommer från Haaken Gullesens verkstad i Enånger. Det mest märkvärdiga föremålet i kyrkan är den gamla altartavlan från slutet av 1500-talet. Den hänger ovanför ingången till sakristian. Den brukar kallas "Dansktavlan" och är en så kallad bokstavstavla. Tavlan är indelad i fyra fält. På tavlan står i nämnd ordning, Fader vår, Budorden, Trosbekännelsen och Instiftelseorden till nattvarden. Skrivet på gammal-danska.

Håsjö gamla kyrka är en salkyrka vars arkitektur har sina rötter i medeltid. Det är Jämtlands enda bevarade 1600-talskyrka, 13 meter lång och 6 meter bred. Över ingången till långhuset finns en inskuren skrift "SH ANNO 1684 SHB" I mitten av 1700-talet gjordes en del förändringar och förbättringar. Kyrkan som blivit för liten fick en läktare. I samband med detta revs det gamla innertaket. Det gamla taket var ett plattak som var bemålat med stjärnor. Av det gamla taket använde man plank till innerväggen uppe på läktarens gavel. Där kan man än i dag se stjärnhimlen från det gamla innertaket. Man målade också invändigt, bland annat draperierna runt väggarna. Predikstolen tror man tillkom ungefär samtidigt med kyrkan. Altaruppsatsen från 1696, skänkt av prosten Howerberg och hans hustru, är utförd av Gregorius Raaf, som kom från Lübeck i Tyskland. Han kom hit därför att han anställdes som dragon i Jämtlands regemente. Gregorius var särskilt skicklig på att snida på ett sätt som kallas för plattskärnings-teknik. Däremot gjorde han, vad man vet, aldrig några figurer. Det lilla krusifixet och duvan tillkom 1749. Vid kyrkans tillkomst skänktes en björnhud till altarpallen, ett ålderdomligt bruk som förekom i Norrland. Mässingljusstakar på altaret från 1700-talet. Två lampetter i trä på vardera sidan om altaret varav en tros vara från 1600-talet och den andra är nytillverkad 1934. Altarklädet från 1694 och Nummertavla från 1754. Tre tavlor pryder väggarna. Den äldsta tryckt 1693 sitter på väggen längst fram i en enkel ram. Den kallas "Frögdekväde" och som trycktes upp till 100-årsminnet av Uppsala möte som ägde rum 1593. Den andra som hänger mellan fönstren på höger långsida handlar om slaget i Narva och Karl XII. Den tredje hänger under läktaren på vänster långsida är Gustav III:s tal till riksens ständer. Dopfunt av okänt datum. Dopskålen skänkt av länsantikvarie Festin 1935. Kyrkorgeln med fem stämmor, inköpt från Torps socken förmodligen i slutet av 1800-talet. Karl XII bibel finns, men förvaras inte i kyrkan av praktiska skäl. Hällesjö-Håsjö bildade före 1350 eget prästbord.

Omkring 1350 härjade digerdöden som kraftigt minskade invånarantalet. Man gjorde då Ragunda kyrka till huvudkyrka och församlingarna runt omkring samlades under Ragunda till ett enda pastorat. Så fick det förbli fram till 1903. Då sluts cirkeln och Hällesjö-Håsjö blir åter ett eget pastorat. Från och med 1728 har en komminister varit bosatt i Håsjö i och med att Erik Sellin flyttade från Ragunda till Håsjö. Den sista komminister i Håsjö var Lennart Sundell, som flyttade från Håsjö 1993.


återinvigning den 11 augusti 1935.

på Håsjö gamla kyrka

av Eddie Backlund, där han även spelar piano!

av Jens Hansson, med kyrkan från ett fågelperspektiv!

GPS-koordinater (WGS84): Klockstapel: N 63 01 379 E 016 15 648