Håsjö gamla socken


Unikt

Vidare kan man i ett brev, som finns i länsmuséets arkiv, och är skrivet av en person vid namn Olof Nordenström, att läsa: ”I väster om Singsjön i Håsjö, är en stor vik utgörande en sjö för sig själv, kallad Engesviken". Dåvarande ägaren, fjärdingsmannen Eric Gerdin i By, röjde omkring 1836-1837 en stor svedja där och fann att där varit åkrar med höga renar samt stora stenrösen och bränd lera efter någon eldstad”. ödesbölet man nu återfunnit är med all säkerhet det i räkenskaperna 1568-71 och i brevet från 1893 omnämnda. Man får anse det unikt att man kan följa en så gammal gård genom så lång tid som det här rör sig om. Här har människor brutit mark, odlat och levt åtminstone sedan vikingatiden då minst två av gårdens invånare begravts vid sina hem. Man ställer sig en fråga i sammanhanget, nämligen när slutade gården att brukas och var tog de övriga vägen? Det är ganska fantastiskt att provet och uppgiften i räkenskaperna styrker varande så exakt när det gäller det undersökta odlingsröset.

I glömska

Området har därefter åter fallit i glömska, ända fram till 1836, då man åter tänker odla upp marken. Det måste ha funnits något som gjorde att denne Gerdin valde just den här markbiten som ligger ganska långt från gården i By. Efter brevet 1893 glömdes platsen ånyo bort, tills man efter ytterligare nästan etthundra år, genom en slump, återfanns platsen. Att den sedan skulle vara så unik och av så speciell karaktär hade man nog inte väntat sig. Det var ju ändå den gamla kyrkan som man hade i tankarna. Man kan väl inte säga annat än att det är en bit spännande historia. Man kan avsluta med att nämna lite om det som var början till historien, nämligen teorierna om gamla kyrkan. Den kyrka som idag står i Valla, Håsjö är från 1684. I klockstapeln hänger en av Norrlands äldsta klockor, av expertis daterad till tidigt 1200-tal.Vidare kan man i ett brev, som finns i länsmuséets arkiv, och är skrivet av en person vid namn Olof Nordenström, att läsa: ”I väster om Singsjön i Håsjö, är en stor vik utgörande en sjö för sig själv, kallad Engesviken". Dåvarande ägaren, fjärdingsmannen Eric Gerdin i By, röjde omkring 1836-1837 en stor svedja där och fann att där varit åkrar med höga renar samt stora stenrösen och bränd lera efter någon eldstad”. ödesbölet man nu återfunnit är med all säkerhet det i räkenskaperna 1568-71 och i brevet från 1893 omnämnda. Man får anse det unikt att man kan följa en så gammal gård genom så lång tid som det här rör sig om. Här har människor brutit mark, odlat och levt åtminstone sedan vikingatiden då minst två av gårdens invånare begravts vid sina hem. Man ställer sig en fråga i sammanhanget, nämligen när slutade gården att brukas och var tog de övriga vägen? Det är ganska fantastiskt att provet och uppgiften i räkenskaperna styrker varande så exakt när det gäller det undersökta odlingsröset.

Kolrester från vikingatiden

Om man nu leker med tanken att den sägen som berättar om den nedbrända kyrkan, är till någon del sann, får vi ett bevis på att det före 1684 funnits två kyrkor mellan gissningsvis 1200-1684. Först den som brändes ned omkring 1350, dels den som omnämnes i räkenskapsböckerna på 1500-talet Vid en provtagning 1984 under den nuvarande kyrkans golv hittades ett 15 cm tjockt brandlager. Kolprovet daterades av Naturhistoriska Riksmuséet till ca 900 e. Kr. Därmed torde det stå klart att kyrkan vilar på en mycket gammal fornlämning. Däremot kan man inte med den analys som gjorts säga varifrån kolet härrör. Att bestämma härkomsten kräver en mycket omfattande undersökning och drar stora kostnader. Fyndet gjordes av Karl-Axel Andersson när ett avloppsrör för dagvatten skulle grävas ned under kyrkans vapenhus. Antikvarien vid Länsmuséet, Ove Hemmendorff, tyckte att fyndet var mycket intressant och hans första teori var att kolresterna kunde härröra från en nedbrunnen medeltida kyrka. Den teorin visade sig falla, då kyrkan skulle ha funnits på 1300-talet. Kolresternaa var 400 år äldre. Vad som brunnit under kyrkan är ej utrett. Det kan vara en brandgrav eller efter någon annan eld. Beskedet klargör dock att det fanns människor på den här platsen redan under vikingatiden (800-1050 e. Kr). Man får därigenom leta någon annan plats för de tidigare kyrkorna. Frågan är bara var?



Ödesböle är historiskt en övergiven medeltida gård GPS-koordinater (WGS84)
Grav Ödesböle: N 63 00 496 E 016 12 782
Kallkälla Ödesböle: N 63 00 416 E 016 12 795